Andra gången i livet då jag går på avslutning i kyrkan med dottern! Det känns lika surrealistiskt nu som första gången att vara där för någon annan, det känns som igår då jag själv satt där och sjöng sånger och längtade till lovet och nu står jag istället vid sidan om med ett fånigt stort leende och fotograferar en liten mini-jag, som helst inte vill ha lov utan vill vara i skolan med kompisarna.
Jag får njuta så länge det varar för det kommer säkert komma en dag då jag måste kämpa lite för att få upp henne ur sängen för att gå till skolan, då hon hellre hänger hemma med kompisarna och tycker skolan är piss och mög.
Skolavslutningen, here we come!!